Hannah's reflektioner

Hannah’s reflektioner kring Storyline arbetet

Jag har aldrig tidigare arbetat på det sättet som man gör i storyline. Det var ett utmanande och roligt arbetssätt. Man fick verkligen tänka om kring hur man är van att arbeta, då det är barnen som leder åt vilket håll projektet tar vägen i storyline och p.g.a detta har man stor möjlighet att se vart deras intresse ligger genom hela arbetet. Pramling samuelsson (2011) menar att barn klarar av mer än vad pedagogerna ofta tror, barn är mycket påhittiga och listar ut det mesta själva om de bara får lite tid och stöd. Jag tror att nästan alla åldrar inom förskolan kan använda sig av denna metod, med vissa åldersanpassningar bara. Detta arbetssätt inkluderar många strävansmål från läroplanen på ett naturligt sätt, anser jag. Såsom att barnen ska utveckla kunskaper kring samarbete, men även kring fantasi och kreativitet. Det är även lätt att få med demokratiska mål (Lpfö, 98 reviderad 2016). Att man gjorde en planering i början möjliggjorde också att det blev lätt att gå tillbaka och se om man låg rätt till i tiden och kring aktiviteter, detta gjorde det möjligt att få ett strukturerat och tydligt arbete, jag trivdes mycket bra med att arbeta efter denna metod.

Jag menar även att detta är en bra metod för ett arbetslag, man får verkligen försöka sätta sig in i vad barnen gillar just nu och se dem utvecklas. Jag anser att man är mer närvarande i metoden än jag varit eller vad jag har observerat andra vara i andra typer av arbeten med barn.  Barnen har även en god möjlighet att själva hänga med i sitt arbete, vad det gjort och vilka olika vägar deras historia har tagit. Även vårdnadshavarna har möjlighet att följa vad deras barn gör på förskolan och det anser jag är av stor vikt. I detta arbete så har barnen verkligen tillgång till att lyssna på varandra och lära tillsammans, de får träna på att kompromissa och ingå i en tydlig grupp där man måste träna på att höras, men också lämna plats åt andra, detta är något som Björklund (2014) menar är av stor vikt.

Det var mycket givande att få arbeta fiktivt då vi ständigt fick fundera på vad vi upplevt på våra praktikplatser och när vi arbetat i verksamheten för att det skulle bli så verklighetstroget som möjligt, detta ledde enligt mig till att jag fick en god inblick i hur det skulle vara att arbeta med storyline i ett arbetslag på riktigt. Uppgiften har både krävt mycket engagemang och kreativitet hos oss. Ett strävansmål i förskolans läroplan handlar om att det är förskolans ansvar att barnen utvecklar ett intresse för olika typer av medier (Lpfö 98, reviderad 2016). I arbetet med storyline menar jag att det finns goda möjligheter att använda sig av olika medier och användning av IKT på olika vis. Det är lätt att lära barnen söka upp information med hjälp av en pedagog och med hjälp av exempelvis en surfplatta.

I detta arbete har jag lärt mig mycket, både inom kreativitet och jag har fått träna på att sätta mig in i olika situationer och arbeta mycket med planering. Jag hoppas i mitt framtida yrkesliv att jag kommer att få möjlighet att arbeta med storyline även där.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98. (1998, reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.

Pramling Samuelsson, I. (2011). Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education.Elektronisk: https://disco.hv.se/courses/11451/192250/files/pramling_samuelsson_jeic_2011_why_should_we_be.pdf 2018-01-09