Storyline var för mig ett
helt nytt arbetssätt då jag inte stött på det tidigare varken på praktikplats,
i arbetslivet eller tidigare i utbildningen. Ofta när något är helt nytt så
upplevs det svårt, vilket även detta gjorde till en början. Men när vi satte
oss ner i studiegruppen och började diskutera hur vi ville lägga upp vår storyline
och komma med idéer så kändes det genast lättare. Den planering som vi
gemensamt gjorde har underlättat mycket. Dels var det skönt att ha en överblick
över hela arbetet där man fick se att det fanns en röd tråd, vilket är en
viktig del inom storyline. Det var även bra att utgå från planeringen då den
hjälpte oss att se till så alla delar inom varje aktivitet var med. Dock fick
vi under arbetets gång ändra vår planering några gånger då vi behövde tänka om
och komma på bättre idéer, men det var ändå väldigt bra att ha den till hjälp.
Pramling Samuelsson (2011)
lyfter i sin artikel hur viktigt det är att interagera lek och lärande och efter
att ha testat på hur ett arbeta med storyline kan se ut tror verkligen att det
vara ett lärorikt och roligt sätt för barnen att lära sig mer om hållbar
utveckling, som annars kan upplevas svårt. Björklund (2014) menar att vi vuxna
ofta tror oss veta vad som är rätt inom hållbar utveckling och bara förmedlar
vad som krävs av barnen utan att förklara eller ge barnen möjlighet att komma
med egna åsikter. Eftersom det är barnen som ska driva storyn framåt
underlättar det för barnen att kan komma med egna idéer. Skolverket (2016)
hävdar att förskolan ska sträva efter att varje barns uppfattningar och åsikter
respekteras och att de får en möjlighet till att uttrycka dessa. Jag upplever
att dessa strävansmål kommer in på ett naturligt sätt i detta eftersom det är
barnen som, med stöd av oss pedagoger, ska utforma storyn. Jag ser även en stor
möjlighet till att göra vårdnadshavarna delaktiga i arbetet dels genom
dokumentation av arbetet och eftersom det som barnen skapar i storylinen är
något som de kan visa upp (skolverket, 2016).
Något som jag tänkte på
under arbetets gång var att man kan använda storyline som ett arbetssätt inom
andra ämnen som t.ex. matematik, naturkunskap, språk. Även att man i en
storyline som handlar om hållbar utveckling automatiskt får in språket och
naturkunskapen men att man även kan få in t.ex. matematik. Detta är ju något
som jag tänker få ta lång tid att genomföra i praktiken, det inte något som man
gör under ett par veckor. De svårigheter som dök upp under detta arbete som
ibland fick oss att stanna upp var att vi skulle låtsas att det var en
barngrupp som skapade allt och hittade på storyn. Det underlättade dock att vi
alla jobbat och varit ute på praktik då man kunde tänka sig vad barn i den
tänka åldern skulle kunna säga och göra. Efter denna gruppuppgift kan jag
verkligen tänka mig hur lärorikt och roligt det hade varit för en barngrupp att
jobba på detta viset, och jag kommer ta med mig allt jag lärt mig vidare ut i
mitt arbetsliv.
Referenser
Björklund,
S. (2014). Lärande för hållbar
utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pramling
Samuelsson, I. (2011). ”Why We Should
Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education.” IJEC 43:
103-118.
Sverige.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan
Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm:
Skolverket.
//Josefin Gadd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar