Josefins reflektion

Storyline var för mig ett helt nytt arbetssätt då jag inte stött på det tidigare varken på praktikplats, i arbetslivet eller tidigare i utbildningen. Ofta när något är helt nytt så upplevs det svårt, vilket även detta gjorde till en början. Men när vi satte oss ner i studiegruppen och började diskutera hur vi ville lägga upp vår storyline och komma med idéer så kändes det genast lättare. Den planering som vi gemensamt gjorde har underlättat mycket. Dels var det skönt att ha en överblick över hela arbetet där man fick se att det fanns en röd tråd, vilket är en viktig del inom storyline. Det var även bra att utgå från planeringen då den hjälpte oss att se till så alla delar inom varje aktivitet var med. Dock fick vi under arbetets gång ändra vår planering några gånger då vi behövde tänka om och komma på bättre idéer, men det var ändå väldigt bra att ha den till hjälp.

Pramling Samuelsson (2011) lyfter i sin artikel hur viktigt det är att interagera lek och lärande och efter att ha testat på hur ett arbeta med storyline kan se ut tror verkligen att det vara ett lärorikt och roligt sätt för barnen att lära sig mer om hållbar utveckling, som annars kan upplevas svårt. Björklund (2014) menar att vi vuxna ofta tror oss veta vad som är rätt inom hållbar utveckling och bara förmedlar vad som krävs av barnen utan att förklara eller ge barnen möjlighet att komma med egna åsikter. Eftersom det är barnen som ska driva storyn framåt underlättar det för barnen att kan komma med egna idéer. Skolverket (2016) hävdar att förskolan ska sträva efter att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras och att de får en möjlighet till att uttrycka dessa. Jag upplever att dessa strävansmål kommer in på ett naturligt sätt i detta eftersom det är barnen som, med stöd av oss pedagoger, ska utforma storyn. Jag ser även en stor möjlighet till att göra vårdnadshavarna delaktiga i arbetet dels genom dokumentation av arbetet och eftersom det som barnen skapar i storylinen är något som de kan visa upp (skolverket, 2016).

Något som jag tänkte på under arbetets gång var att man kan använda storyline som ett arbetssätt inom andra ämnen som t.ex. matematik, naturkunskap, språk. Även att man i en storyline som handlar om hållbar utveckling automatiskt får in språket och naturkunskapen men att man även kan få in t.ex. matematik. Detta är ju något som jag tänker få ta lång tid att genomföra i praktiken, det inte något som man gör under ett par veckor. De svårigheter som dök upp under detta arbete som ibland fick oss att stanna upp var att vi skulle låtsas att det var en barngrupp som skapade allt och hittade på storyn. Det underlättade dock att vi alla jobbat och varit ute på praktik då man kunde tänka sig vad barn i den tänka åldern skulle kunna säga och göra. Efter denna gruppuppgift kan jag verkligen tänka mig hur lärorikt och roligt det hade varit för en barngrupp att jobba på detta viset, och jag kommer ta med mig allt jag lärt mig vidare ut i mitt arbetsliv.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I. (2011). ”Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education.” IJEC 43: 103-118.

Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.    

//Josefin Gadd